En nonfirmation är en fest för ungdomar som markerar övergången från barn till vuxen, men utan en kyrklig handling. Den kallas också borgerlig konfirmation eller ungdomsfest, och dagen liknar ofta en konfirmation med familjefest, tal och gåvor, bara utan gudstjänsten.
Innehåll
När en ungdom inte ska konfirmeras i kyrkan betyder det inte nödvändigtvis att inget firas alls. Många familjer firar istället det som idag kallas en nonfirmation: en fest som fyller samma plats i kalendern och i familjen som konfirmationen, men utan gudstjänst och kyrklig handling. Den här artikeln tittar nyktert på vad nonfirmation är, hur den skiljer sig från konfirmation och humanistisk konfirmation, var traditionen kommer ifrån, och hur man i praktiken planerar dagen.
Vad är en nonfirmation?
Nonfirmation är ett nyare ord för det som också kallas borgerlig konfirmation eller ungdomsfest: en icke-kyrklig högtidlighet för 14-16-åringar. Precis som den kyrkliga konfirmationen markerar dagen övergången från barn till vuxen, men det finns ingen gudstjänst och ingen kyrklig handling kopplad till den. Istället väljer många att hålla en fest i familjen med samma firande som man känner till från en konfirmation: god mat, tal, sång och gåvor.
Till jämförelse är konfirmationsförberedelsen i den danska folkkyrkan ett frivilligt erbjudande till ungdomar i årskurs 7 eller 8, som avslutas med själva konfirmationen i kyrkan. En nonfirmation hoppar över hela det kyrkliga förloppet, men behåller festdelen.
Skillnaden mellan konfirmation, nonfirmation och humanistisk konfirmation
De tre formerna liknar varandra i syfte: de markerar alla övergången från barn till vuxen, men de skiljer sig åt i innehåll och i vem som står bakom dem. Konfirmation, som härstammar från det latinska ordet confirmatio, som betyder bekräftelse, är en kyrklig handling som bekräftar dopet. Dopet är därför en förutsättning för att bli konfirmerad. Nonfirmation är en privat lösning utan förberedelse eller ceremoni, medan humanistisk konfirmation är ett organiserat, sekulärt alternativ med ett eget förlopp.
| Form | Vad innebär det | Vem står bakom det |
|---|---|---|
| Konfirmation | Kyrklig handling som bekräftar dopet, efter en förberedelse och med en gudstjänst | Folkekirken, genom prästen |
| Nonfirmation | Privat fest utan gudstjänst eller förberedelse, som firar övergången från barn till vuxen med samma firande som en konfirmation | Familjen själv |
| Humanistisk konfirmation | Sekulärt förlopp, där förberedelsen handlar om moraliska, etiska och mänskliga rättighetsfrågor, avslutat med en ceremoni | Till exempel Humanistisk Samfund |
Humanistisk konfirmation finns i Danmark sedan år 2000, och Humanistisk Samfund har genomfört förloppen sedan 2010.
Historien bakom nonfirmation
Ordet borgerlig konfirmation härstammar ända tillbaka från mitten av 1800-talet, då det dök upp i debatten om trosfrihet som ett sekulärt alternativ till den kyrkliga konfirmationen. År 1850 lade folketingsledamoten Spandet fram ett lagförslag om trosfrihet, där begreppet ingick, men förslaget blev inte antaget.
Den första organiserade borgerliga konfirmationen hölls 1915 i Folkets Hus på Vesterbro i Köpenhamn, där 2 flickor och 2 pojkar blev borgerligt konfirmerade. Bakom arrangemanget stod arbetarrörelsens Foreningen mod Kirkelig Konfirmation, och föreningen bytte 1924 namn till Foreningen Borgerlig Konfirmation. Traditionen spred sig till resten av landet, efter att radion från 1928 började sända själva högtidligheten från Köpenhamn. Vid sammankomsten höll en känd person, ofta en politiker, ett uppbyggligt tal, och efteråt var det musik och underhållning.
Från 1974 tog föreningen DUI-LEG och VIRKE över ansvaret för de borgerliga konfirmationerna. Anslutningen sviktade dock med tiden, och 1992 beslutade föreningen att sluta med de centralt organiserade arrangemangen. Sedan dess har traditionen i hög grad blivit till privata familjefester, som idag oftast går under namnet nonfirmation, även om det fortfarande kan hållas en egentlig ceremoni, till exempel i regi av Humanistisk Samfund eller DUI-LEG och VIRKE.
Tips: Nonfirmation, borgerlig konfirmation och humanistisk konfirmation används ofta huller om buller idag, men det är värt att känna till skillnaden om ni överväger en egentlig ceremoni i stället för bara en familjefest.
Vem väljer nonfirmation?
Nonfirmation väljs oftast av ungdomar som inte vill ha en kyrklig konfirmation, eller som inte alls är döpta. Eftersom dopet är en förutsättning för konfirmationen är en nonfirmation ofta den enda möjligheten att hålla en festdag för ungdomar som inte blivit döpta som barn. Andra väljer bort konfirmationen av andra skäl och väljer i stället en nonfirmation, en humanistisk konfirmation eller en borgerlig konfirmation.
Det är inte känt exakt hur många som nonfirmeras varje år, men bilden varierar från stad till land. I de största städerna är det under hälften av ungdomarna som idag väljer att bli konfirmerade, vilket betyder att nonfirmation och andra alternativ fyller mer i dessa områden än på andra ställen i landet.
När firar man nonfirmation?
En nonfirmation hålls oftast för ungdomar mellan 14 och 16 år, alltså i samma åldersgrupp som den kyrkliga konfirmationen. Många väljer att lägga festen på våren, samtidigt som klasskamraterna blir konfirmerade, eftersom kyrkliga konfirmationer oftast ligger på en söndag i april, maj eller juni. Lördagskonfirmationer blir dock mer populära, vilket kan ge lite mer utrymme i kalendern för familjer som ska planera en nonfirmation vid sidan av.
Ett bra råd är att välja ett datum som inte krockar med klasskamraternas konfirmationsfester. Kolla skolans och vänkretsens datum innan ni bestämmer er, så att ungdomen inte står med två inbjudningar samma helg.
Så här firar du en nonfirmation
De flesta nonfirmationer bygger på samma mall som en konfirmationsfest i familjen: inbjudningar skickas ut i god tid, ett tema eller en stil väljs, som ungdomen själv har inflytande över, och dagen ramas in av tal och eventuellt ett par sånger. Vissa familjer väljer att komplettera festen med en egentlig ceremoni, till exempel arrangerad av Humanistisk Samfund, så att dagen får en fast hållpunkt utöver själva lunchen eller middagen.
När det kommer till bordsdukning och presenter gäller samma överväganden som vid en kyrklig konfirmation. Du kan hämta konkret inspiration i artikeln Så dukar du konfirmationsbordet och i Guide till konfirmationspresenter: De bästa idéerna i alla prisklasser.
Hitta idéer till bordsdukning och stämning, som också passar perfekt till en nonfirmation.
Se konfirmationsbordBra råd inför dagen
- Låt ungdomen vara med och bestämma vad dagen ska handla om, både tema, gästlista och stämning.
- Kom överens i förväg om vem som håller tal, så att ingen känner sig överrumplad, och så att dagen får den ram som familjen önskar.
- Ge ungdomen möjlighet att själv säga några ord och tacka gästerna. Det gör dagen till hans eller hennes egen.
Vanliga frågor
Vad är en nonfirmation?
En nonfirmation är en icke-kyrklig fest för ungdomar mellan 14 och 16 år, som markerar övergången från barn till vuxen utan gudstjänst eller kyrklig handling.
Vad är skillnaden mellan konfirmation och nonfirmation?
Konfirmation är en kyrklig handling som bekräftar dopet och kräver en förberedelse och gudstjänst, medan nonfirmation är en privat familjefest utan kyrkligt innehåll.
När firar man nonfirmation?
De flesta håller nonfirmation när den unge är mellan 14 och 16 år, ofta på våren samtidigt med klasskamraternas konfirmationer i april, maj eller juni.
Hur håller man en nonfirmation?
Man håller oftast en familjefest med inbjudningar, ett tema som den unge har valt, tal och eventuellt sånger, ibland kompletterat med en ceremoni hos till exempel Humanistiska Samfundet.
Ger man gåvor till en nonfirmation?
Ja, en nonfirmation har ofta samma firande och gåvor som en konfirmation.
Vad är en humanistisk konfirmation?
Humanistisk konfirmation är ett sekulärt alternativ där förberedelsen handlar om moraliska, etiska och mänskliga rättighetsfrågor, och som funnits i Danmark sedan år 2000.
Sammanfattning
Nonfirmation är den moderna beteckningen för den borgerliga konfirmationen, en fest för unga mellan 14 och 16 år som firar övergången till vuxenlivet utan en kyrklig handling. Traditionen har rötter tillbaka till mitten av 1800-talet och organiserades första gången 1915, medan den idag oftast hålls som en privat familjefest. Oavsett om man väljer nonfirmation, humanistisk konfirmation eller den kyrkliga konfirmationen, är kärnan densamma: en dag som markerar att den unge tar ett steg vidare i livet.
Läs även
- Så dukar du konfirmationsbordet
- Guide till konfirmationspresenter: De bästa idéerna i alla prisklasser
- Gåva till konfirmanden: Stilfulla idéer till den stora dagen
- Gåva till tonåring: Coola idéer de faktiskt vill ha
- Blå måndag: vad är det, och var kommer namnet ifrån?
- Konfirmationstal: så skriver och håller du ett bra tal
Redo att planera festen?
Oavsett om det blir en nonfirmation eller en klassisk konfirmation kan du hitta inspiration till bord och gåvor i våra kollektioner.
Se konfirmationsgåvor
